Jag vill åsså vara kär

En efter en blir kär hit och dit och tro inget annat än hur otroligt glad jag är för mina kamrater som har någon att pussa och krama om. Men klart att man vill ha det själv också. Nosade ju ett tag på det jag med. Jag kunde ha haft det. Hmm.. Saknar det lite. Nej inte lite, mycket.

Detta inlägg skrev jag för en månad sen i utkast, kom liksom aldrig upp. Mest för att jag tyckte att det var ett onödigt inlägg. Men jag menade det jag skrev.
Inte kunde jag ana att en månad senare att jag skulle nästan just ha det där.
Gick så fort, det sa bara pang.
Livet är ändå fint.

Känner inte för  att göra något alls annat än att ligga i sägen. Känner inte igen mig själv längre, det suger.
Orkar inte mer.

Förlåt.

I don't care to beg your pardon, we should live, until we die